Med tv, utan apparat

När Radiotjänst ringer behöver jag inte ljuga. Jag har ingen tv. Den åkte in i garderoben i samband med en flytt för ett par år sedan. Ut igen vid landskamper i fotboll och valvakan 2006, men sedan ett halvår tillbaka helt utslängd. Och jag saknar den inte en sekund.

Min bristande kontakt med detta medium landar ofta, efter allehanda diskussioner om Let's Dance, Idol med mera, i ett påstående att jag inte kollar på tv. Jag säger det på ett neutralt sätt, inte bourdieuskt eller på något sätt högtravande. Jag är som vegetarianen vars repetetiva ryggradsargumentation till slut landat i: "Det är mitt val. Punkt."

Men det är ett påstående med en god portion modifikation. I själva verket tittar jag jättemycket på tv. Dessutom till 99 procent hemma. Påståendet borde snarare lyda: "jag äger ingen televisionsapparat, men jag kollar på webben." Anledningen till att jag inte följer Idol och Let's Dance är förmodligen att Tv4 valt att ta betalt för dessa webbsändningar.

Det verkar dock bli ändring på den saken. Tv4 har vid sidan av betaltjänsten Anytime lanserat Replay, där man en vecka från sändningstillfället kan se kanalens egenproducerade program. Tv3 har nyligen dragit igång en liknande variant, men är generösa nog att låta klippen ligga kvar. Kanal5 har varit igång med sina webbsändingar bra länge nu och tacka vet jag nya, fräscha SVT Play.

Frågan är dock hur länge kanalerna, framförallt Tv4, vågar begränsa möjligheterna på webben. Håller det verkligen i längden att ta betalt, och hur mycket vinst och förlust skulle det innebära att låta allt innehåll arkiveras?

Jag tror det är få som är lika drastiska som jag och bokstavligt talat kastar ut tv-apparaten. Men trenden pekar tydligt mot en ökad användning rörliga medier på webben. MMS rapporterade till exempel nyligen att närmare hälften av alla män inom åldersspannet 16-25 år använder Youtube dagligen. 18 procent inom samma åldersgrupp har tittat på videoklipp på aftonbladet.se det senaste dygnet och 11 procent har tittat på SVT Play. Under en genomsnittlig vecka i vintras tittade en femtedel av den vuxna befolkningen på någon av de stora tv-kanalernas webbsändningar.

Det kommer visserligen dröja ett tag innan webben ersätter traditionella distributionskanaler. Om den ens gör det. Men tvivelsutan är webben ett område där kanalerna måste satsa stenhårt i konkurrens om uppmärksamhet framöver. Och, diskussionen får inte begränsas till huruvida distributionsformen i dagsläget svarar mot intäkter från reklam. Det handlar också om att bygga upp lojaliteter och vanor, att med hjälp av flera plattformar lyckas leverara bra målgrupper.

Aftonbladet är ett klockrent exempel. De var tidigt ute på webben, de har jobbat stenhårt för att behålla sin position och lyckats förbaskat bra. Och nu ser de dessutom ut att ha lyckats rätt bra med rörlig media också. Aftonbladet.se har lyckats bygga upp lojalitet och vana bland svenska webbanvändare, och på samma sätt måste tv-kanalerna resonera för att om 5-10 år stå sig starka i konkurrensen om tv-tittandet.

Tv-kanalerna måste se över sina erbjudanden. Och de måste framförallt undersöka vilka begränsningar de håller mot användarna. För webbanvändare gillar inte begränsingar. Vare sig det handlar om pengar som ska betalas, innehåll på Youtube som inte går att ladda i vissa länder eller arkiv som bara innehåller det allra senaste.