onsdag 9 december 2009

Mindre Svin, mer Tiger i svenska tidningar

Upplever du ett sjunkande medialt intresse för svininfluensan? Du är förmodligen inte ensam. Rapporteringen har nämligen sjunkit betydligt de senaste veckorna. Sökningar i Mediearkivet och Presstext, två av de största svenska databaserna för tidningsinnehåll, antyder att antalet artiklar mer än halverats på två veckor.




Men om något minskar måste väl något annat öka? Ja! Tiger Woods har till exempel ökat sin exponering i svenska medier kraftigt den senaste tiden. Som nedan visas får det trasslande golfgeniet till och med fler träffar i Mediearkivet den senaste veckan än självaste svininfluensan. Det är imponerande!



Antalet träffar säger visserligen bara en del om hur mycket något uppmärksammats. Storleken på artikeln och dess andel relevanta innehåll är en annan viktig variabel. Till exempel är det ju troligt att Tiger Woods nämns i en hel del resultatlistor och liknande. Men ökningen beror sannolikt på prestationer utanför golfbanan.

tisdag 8 december 2009

Kommer helsidesannonsering avgöra valet?

Flexibelt innehåll, låga kontaktkostnader, stora format, hög räckvidd och bra placering. Det låter som ett suveränt paket för partierna i nästa års valrörelse. Tanu Tandan, chef för annonspaketet Impact, menar att icke-flexibel tv-reklam eller svårkontrollerade sociala medier inte kommer avgöra partiernas kamp om väljarna. Istället är det alltså "3:an" i Aftonbladet, Expressen, GT och Kvällsposten som ska driva väljare.

Insiktsfullt och idiotiskt på samma gång. I fråga om mediestrategi är det inte de enskilda medievalen som kommer fälla avgörandet. Det är en väl genomtänkt blandning av kanaler som kommer skapa rätt förutsättningar för de framgångsrika partierna att kommunicera sina väl formulerade budskap.

Läs mer här: http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/article108822.ece

fredag 4 december 2009

Metabevakning?

Prime PR besöker den här bloggen regelbundet. Jag kan se det i den informationen som Google förser mig med. I början kändes det smickrande och lite genant. Prime är en arbetsplats som hamnar bland de övre på min preferenslista. Nu börjar jag dock misstänka att deras närvaro i min statistik snarare beror på bevakningen av svininfluensan. Jag tror nämligen de pysslar med det. Det känns så. De har väl sådana uppdrag? Lustigt i så fall. De bevakar någon som rapporterar om bevakning av rapporteringen om svininfluensan. Om det är så, eller inte, hör av er. Snälla Prime, hör av er!

torsdag 3 december 2009

Sociala medier som ekosystem

Idéerna om sociala medier utvecklas i en ganska behaglig riktning. Anspråken som formulerades för ett par år sedan, med tydliga referenser till den diskurs om deltagande som pockat på uppmärksamhet sedan slutet av 1960-talet, har landat i en mer modest hållning.

Exempel på denna mer modesta hållning är modellen här ovan. Den beskriver distributionen av aktörer som agerar i sociala medier.

En procent producerar, nio procent reproducerar och 90 procent konsumerar (visserligen ett avsteg från modellens begrepp, men jag tycker dessa fungerar bättre i sammanhanget). Läs mer här.

Mediernas rapportering om svininfluensa i november

Enligt tidigare statistik jag presenterat, gällande mediernas rapportering om svininfluensan, kan man få uppfattningen att vi befinner oss i en uppåtgående trend. För de medier som undersöktes var november all time high. Men med en annan periodisering visar november på en avmattning i rapporteringen.



Jag har visserligen inte valt ut samma medier här som i tidigare sammanställning. Det skulle helt enkelt tagit mer tid i anspråk än vad min frukostrast erbjuder. Men utifrån tidigare erfarenheter är ett rimligt antagande att andra mediers rapportering följer samma trend.

Huvuddelen av Aftonbladet och Göteborgs-Postens rapportering av svininfluensan i november skedde alltså under den första delen av månaden. Totalt hittades, med sökordet svininfluensa* i Mediearkivet, 171 artiklar för de båda medierna. Av dessa publicerades 105 stycken (61%) mellan 1-15 november. Resterande 66 artiklar (39%) mellan 16-30 november.

onsdag 2 december 2009

News per death ratio - Svininfluensan vs. Sars

Med statistik kan vad som helst bevisas, brukar det heta. Ett exempel på det är hur Hans Rosling argumenterar för hur rapporteringen om svininfluensan under dess första 13 dagar i rampljuset var överdriven. I alla fall jämfört med uppmärksamheten för den så mycket brutalare sjukdomen tuberkulos.

Frågan är om man kan bevisa motsatsen?

Ja, det kan man! Jag har tidigare hävdat att man, för att skapa en rimlig referenspunkt, inte kan använda en sedan länge etablerad företeelse som, enligt nyhetsmediernas logik, inte mer än tidigare angår oss (= tuberkulos). Bättre vore att använda en företeelse som liknar svininfluensan, där vi kan isolera en motsvarande tidsperiod - i runda slängar ett halvår - och som ligger tillräckligt nära i tid för att vi ska kunna anta att inga betydande förändringar i mediestruktur, journalistiska värderingar med mera ägt rum. Sars till exempel!

Som tabellen nedan visar är antalet nyheter, i de undersökta medierna, per död person i svininfluensan 0,1 jämfört med hela 0,6 stycken nyheter per död i Sars. En avsevärd skillnad.



Enligt tidigare refererad logik kan man därmed sluta sig till att rapporteringen om Sars var betydligt överdriven i förhållande till den om svininfluensan. Alternativt att rapporteringen om svininfluensan var och är betydligt underdriven.

Men kan man verkligen göra så här?

Nej, det kan man inte! För det första är det rapporterade antalet döda en av många faktorer i nyhetsvärderingen. Och tur är väl det. Hur skulle det se ut om den enda variabeln som förklarar medieinnehåll var antal döda? Inga dödsfall rapporterades mig veterligen i samband med bankdraken Lehman Brothers kollaps hösten 2008. Var rapporteringen motiverad ändå? Ja! Värderingen av mycket respektive lite innehåll måste alltså göras med fler variabler än dödstal och antal artiklar.

För det andra kan man fråga sig vad och hur man faktiskt mäter. Jag har ovan gjort ett urval bestående av några av våra största svenska dagstidningar. Två kvällstidningar, två morgontidningar. Påverkar detta urval nyckeltalen? Japp! Till exempel, eftersom det är skillnad mellan hur mycket tidningarna uppmärksammat svininfluensan respektive sars hade det spelat större roll för nyckeltalen att välja bort Dagens Nyheter (liten skillnad mellan antal artiklar om svininfluensan och sars) än Aftonbladet (större skillnad mellan antal artiklar om svininfluensan och sars). I båda fallen hade dock skillnaden mellan nyckeltalen minskat.

Dessutom har jag sökt efter artiklar i Mediearkivet och Presstext, med skiljda mätperioder och med sökorden svininfluensa* och sars*. Påverkar dessa omständigheter nyckeltalen? Japp! Till exempel: Antalet artiklar innehållande bokstavskombinationen sars är sannolikt fler än de som handlar om sjukdomen sars. Om dessa felaktiga artiklar valts bort hade skillnaden mellan nyckeltalen minskat. Visserligen hade det krävts att 410 av de 494 artiklarna innehållandes ordet sars varit irrelevanta för att matcha news/death ratio för svininfluensa. Men betänk samtidigt att det finns artiklar där svininfluensan mer korrekt tituleras den nya influensan eller H1N1. Om dessa artiklar räknas med hade skillnaden mellan nyckeltalen återigen minskat.

För Hans Roslings uppmärksammade mediekritik kan man tänka sig motsvarande invändningar. Till exempel ges, på den svenska delen av Google News, 12 träffar på sökordet tuberkulos. Sökordet TBC ger 854 träffar. Det är 71 gånger mer.

De dumma formerar sig

En av Göteborgs reklambyråchefer tar sig ibland tid att skriva ett högst underhållande nyhetsbrev. I dagens utgåva står bland annat följande att läsa:

/.../I dagarna berättas det att Sverigedemokraterna har svårt att hitta reklambyrå. Vilket gläder mig. Samtidigt minns jag ett telefonsamtal för många år sedan. Dåvarande partisekreteraren för Ny Demokrati ringde upp mig och frågade om vi var intresserade. Jag var förstås folkpartist redan då (det är man från födseln) så jag hade många skäl att tacka nej. Men jag kunde inte låta bli att fråga henne hur hon såg på sin målgrupp. Hon svarade överraskande cyniskt, kallt och klarsynt: ”Vi är de dummas parti!”

Detta var det enda vi båda var överens om, varför samtalet inte blev så långt. Men nu är det alltså dags igen. De dumma formerar sig. Skall bli oerhört intressant att se vem som tar på sig uppdraget. Och deras första helsida./.../

Spot on!

tisdag 1 december 2009

Tilltagande rapportering om svininfluensan

Om man som Hans Rosling tycker att mediebevakningen av svininfluensan var intensiv i april och maj, kan man kolla in några exempel på svenska mediers rapportering mellan 25 april och 30 november. Den röda linjen representerar genomsnittet under hela perioden.



Uppgifterna avser antal artiklar, är baserade på sökordet svininfluensa* och är hämtade från respektive sökfunktion på Aftonbladet.se och Expressen.se, samt från Mediearkivet.

News per death ratio - Hans Rosling om mediernas rapportering av svininfluensan

Jag gillar verkligen Hans Rosling. Statistiken han presenterar, och inte minst sättet han gör det på, är enormt vitaliserande för en i övrigt grå verksamhet. I klippet nedan kommenterar han mediernas bevakning av svininfluensan, vilken han tycker är överdriven. Han räknar på, under en period av 13 dagar, antalet nyheter om svininfluensa dividerat med antalet döda i sjukdomen. Detta jämför han sedan med motsvarande siffror för tuberkulos.



Jag har tidigare här på bloggen antytt min uppfattning - att rapporteringen om svininfluensan är överdriven. Däremot håller jag inte med Rosling i hans argumentation. Det finns viktiga omständigheter som måste diskuteras för att förstå varför bevakningen såg och ser ut som den gör.

För det första är det uppenbart att mediernas huvuduppgift är att presentera nyheter. Det vill säga, nyheter i den bemärkelsen att det för en betydande del av mediernas publik är något tidigare okänt. Enligt uppgifter på Wikipedia har tuberkulos varit en betydande och uppmärksammad del av vår världs flora av sjukdomar sedan tidigt 1900-tal. Det är således ingen nyhet att många människor dör av tuberkulos. I april 2009 var det däremot en nyhet för hela världen att ett hyfsat okänt virus hade börjat spridas, med högst obekväma konsekvenser. Människor dog ju. Och spridningen verkade ske pandemiskt.

För det andra måste man i nyhetsbegreppet väga in relevans. Det låter cyniskt, men ur de västerländska nyhetsmediernas perspektiv är det inte speciellt relevant att människor på södra halvklotet dör. Så länge det inte drabbar "oss" i större utsträckning än vad det redan gör. Naturligtvis finns det skäl att ifrågasätta denna icke-relevans, men givet att det faktiskt är nyheter som nyhetsmedierna ska leverera är det inte speciellt konstigt.

Summan av kardemumman är att Hans Roslings jämförelse visserligen är intressant och tankeväckande. Men om man ska uttala sig om medieinnehåll av det slag han gör kan inte referenspunkten vara en sedan länge etablerad företeelse som, enligt nyhetsmediernas logik, inte mer än tidigare angår oss.

Metabloggning #6 - Offentligheten i offentligheten

Jag upptäckte precis att den här bloggen ligger länkad som "forskarblogg" på Göteborgs universitets webbplats. Ett svagt minne gjorde mig samtidigt uppmärksam på en förfrågan, tidigare i höstas, om vilka i personalen här på JMG som har bloggar med ämnesrelevant innehåll. Min modesta replik på den förfrågan ledde alltså till en plats i det digitala skyltfönstret för Göteborgs universitet. Och av rubriken på sidan att döma har nu Offentligheten ettiketerats som forskarblogg.

Det känns tveksamt. För det första är jag inte forskare. Min titel är visserligen biträdande forskare, men innebörden av det saknar för min del koppling till forskarutbildningen. Jag är alltså inte ens en del av den utbildning som leder fram till att man kan kalla sig forskare. För det andra sätter det en betydande press på mig att generera innehåll. Och då inte vilket blaj som helst, utan snarare innehåll kopplat till aktuell forskning där jag på ett eller annat sätt deltar. Gärna genomtänkt. Det är tveksamt om jag har tid med det för tillfället.

Dock, en snabb titt på Google Analytics visar att besöksfrekvensen på den här sidan ökat markant den senaste tiden. Visserligen från närmast obefintliga tal till en blygsamt skara. Men ändå, en ökning med ett par hundra procent! Därför vore det korkat att inte ta chansen att nu väcka bloggen ur sin träda. Jag lovar inget, förutom ett försök till kontinuitet...