Frågan är om man kan bevisa motsatsen?
Ja, det kan man! Jag har tidigare hävdat att man, för att skapa en rimlig referenspunkt, inte kan använda en sedan länge etablerad företeelse som, enligt nyhetsmediernas logik, inte mer än tidigare angår oss (= tuberkulos). Bättre vore att använda en företeelse som liknar svininfluensan, där vi kan isolera en motsvarande tidsperiod - i runda slängar ett halvår - och som ligger tillräckligt nära i tid för att vi ska kunna anta att inga betydande förändringar i mediestruktur, journalistiska värderingar med mera ägt rum. Sars till exempel!
Som tabellen nedan visar är antalet nyheter, i de undersökta medierna, per död person i svininfluensan 0,1 jämfört med hela 0,6 stycken nyheter per död i Sars. En avsevärd skillnad.
Enligt tidigare refererad logik kan man därmed sluta sig till att rapporteringen om Sars var betydligt överdriven i förhållande till den om svininfluensan. Alternativt att rapporteringen om svininfluensan var och är betydligt underdriven.
Men kan man verkligen göra så här?
Nej, det kan man inte! För det första är det rapporterade antalet döda en av många faktorer i nyhetsvärderingen. Och tur är väl det. Hur skulle det se ut om den enda variabeln som förklarar medieinnehåll var antal döda? Inga dödsfall rapporterades mig veterligen i samband med bankdraken Lehman Brothers kollaps hösten 2008. Var rapporteringen motiverad ändå? Ja! Värderingen av mycket respektive lite innehåll måste alltså göras med fler variabler än dödstal och antal artiklar.
För det andra kan man fråga sig vad och hur man faktiskt mäter. Jag har ovan gjort ett urval bestående av några av våra största svenska dagstidningar. Två kvällstidningar, två morgontidningar. Påverkar detta urval nyckeltalen? Japp! Till exempel, eftersom det är skillnad mellan hur mycket tidningarna uppmärksammat svininfluensan respektive sars hade det spelat större roll för nyckeltalen att välja bort Dagens Nyheter (liten skillnad mellan antal artiklar om svininfluensan och sars) än Aftonbladet (större skillnad mellan antal artiklar om svininfluensan och sars). I båda fallen hade dock skillnaden mellan nyckeltalen minskat.
Dessutom har jag sökt efter artiklar i Mediearkivet och Presstext, med skiljda mätperioder och med sökorden svininfluensa* och sars*. Påverkar dessa omständigheter nyckeltalen? Japp! Till exempel: Antalet artiklar innehållande bokstavskombinationen sars är sannolikt fler än de som handlar om sjukdomen sars. Om dessa felaktiga artiklar valts bort hade skillnaden mellan nyckeltalen minskat. Visserligen hade det krävts att 410 av de 494 artiklarna innehållandes ordet sars varit irrelevanta för att matcha news/death ratio för svininfluensa. Men betänk samtidigt att det finns artiklar där svininfluensan mer korrekt tituleras den nya influensan eller H1N1. Om dessa artiklar räknas med hade skillnaden mellan nyckeltalen återigen minskat.
För Hans Roslings uppmärksammade mediekritik kan man tänka sig motsvarande invändningar. Till exempel ges, på den svenska delen av Google News, 12 träffar på sökordet tuberkulos. Sökordet TBC ger 854 träffar. Det är 71 gånger mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar