Flexibelt innehåll, låga kontaktkostnader, stora format, hög räckvidd och bra placering. Det låter som ett suveränt paket för partierna i nästa års valrörelse. Tanu Tandan, chef för annonspaketet Impact, menar att icke-flexibel tv-reklam eller svårkontrollerade sociala medier inte kommer avgöra partiernas kamp om väljarna. Istället är det alltså "3:an" i Aftonbladet, Expressen, GT och Kvällsposten som ska driva väljare.
Insiktsfullt och idiotiskt på samma gång. I fråga om mediestrategi är det inte de enskilda medievalen som kommer fälla avgörandet. Det är en väl genomtänkt blandning av kanaler som kommer skapa rätt förutsättningar för de framgångsrika partierna att kommunicera sina väl formulerade budskap.
Läs mer här: http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/article108822.ece
tisdag 8 december 2009
fredag 4 december 2009
Metabevakning?
Prime PR besöker den här bloggen regelbundet. Jag kan se det i den informationen som Google förser mig med. I början kändes det smickrande och lite genant. Prime är en arbetsplats som hamnar bland de övre på min preferenslista. Nu börjar jag dock misstänka att deras närvaro i min statistik snarare beror på bevakningen av svininfluensan. Jag tror nämligen de pysslar med det. Det känns så. De har väl sådana uppdrag? Lustigt i så fall. De bevakar någon som rapporterar om bevakning av rapporteringen om svininfluensan. Om det är så, eller inte, hör av er. Snälla Prime, hör av er!
torsdag 3 december 2009
Sociala medier som ekosystem
Idéerna om sociala medier utvecklas i en ganska behaglig riktning. Anspråken som formulerades för ett par år sedan, med tydliga referenser till den diskurs om deltagande som pockat på uppmärksamhet sedan slutet av 1960-talet, har landat i en mer modest hållning.
Exempel på denna mer modesta hållning är modellen här ovan. Den beskriver distributionen av aktörer som agerar i sociala medier.
En procent producerar, nio procent reproducerar och 90 procent konsumerar (visserligen ett avsteg från modellens begrepp, men jag tycker dessa fungerar bättre i sammanhanget). Läs mer här.
Exempel på denna mer modesta hållning är modellen här ovan. Den beskriver distributionen av aktörer som agerar i sociala medier.En procent producerar, nio procent reproducerar och 90 procent konsumerar (visserligen ett avsteg från modellens begrepp, men jag tycker dessa fungerar bättre i sammanhanget). Läs mer här.
Mediernas rapportering om svininfluensa i november
Enligt tidigare statistik jag presenterat, gällande mediernas rapportering om svininfluensan, kan man få uppfattningen att vi befinner oss i en uppåtgående trend. För de medier som undersöktes var november all time high. Men med en annan periodisering visar november på en avmattning i rapporteringen.
Jag har visserligen inte valt ut samma medier här som i tidigare sammanställning. Det skulle helt enkelt tagit mer tid i anspråk än vad min frukostrast erbjuder. Men utifrån tidigare erfarenheter är ett rimligt antagande att andra mediers rapportering följer samma trend.
Huvuddelen av Aftonbladet och Göteborgs-Postens rapportering av svininfluensan i november skedde alltså under den första delen av månaden. Totalt hittades, med sökordet svininfluensa* i Mediearkivet, 171 artiklar för de båda medierna. Av dessa publicerades 105 stycken (61%) mellan 1-15 november. Resterande 66 artiklar (39%) mellan 16-30 november.
Jag har visserligen inte valt ut samma medier här som i tidigare sammanställning. Det skulle helt enkelt tagit mer tid i anspråk än vad min frukostrast erbjuder. Men utifrån tidigare erfarenheter är ett rimligt antagande att andra mediers rapportering följer samma trend.
Huvuddelen av Aftonbladet och Göteborgs-Postens rapportering av svininfluensan i november skedde alltså under den första delen av månaden. Totalt hittades, med sökordet svininfluensa* i Mediearkivet, 171 artiklar för de båda medierna. Av dessa publicerades 105 stycken (61%) mellan 1-15 november. Resterande 66 artiklar (39%) mellan 16-30 november.
onsdag 2 december 2009
News per death ratio - Svininfluensan vs. Sars
Med statistik kan vad som helst bevisas, brukar det heta. Ett exempel på det är hur Hans Rosling argumenterar för hur rapporteringen om svininfluensan under dess första 13 dagar i rampljuset var överdriven. I alla fall jämfört med uppmärksamheten för den så mycket brutalare sjukdomen tuberkulos.
Frågan är om man kan bevisa motsatsen?
Ja, det kan man! Jag har tidigare hävdat att man, för att skapa en rimlig referenspunkt, inte kan använda en sedan länge etablerad företeelse som, enligt nyhetsmediernas logik, inte mer än tidigare angår oss (= tuberkulos). Bättre vore att använda en företeelse som liknar svininfluensan, där vi kan isolera en motsvarande tidsperiod - i runda slängar ett halvår - och som ligger tillräckligt nära i tid för att vi ska kunna anta att inga betydande förändringar i mediestruktur, journalistiska värderingar med mera ägt rum. Sars till exempel!
Som tabellen nedan visar är antalet nyheter, i de undersökta medierna, per död person i svininfluensan 0,1 jämfört med hela 0,6 stycken nyheter per död i Sars. En avsevärd skillnad.
Enligt tidigare refererad logik kan man därmed sluta sig till att rapporteringen om Sars var betydligt överdriven i förhållande till den om svininfluensan. Alternativt att rapporteringen om svininfluensan var och är betydligt underdriven.
Men kan man verkligen göra så här?
Nej, det kan man inte! För det första är det rapporterade antalet döda en av många faktorer i nyhetsvärderingen. Och tur är väl det. Hur skulle det se ut om den enda variabeln som förklarar medieinnehåll var antal döda? Inga dödsfall rapporterades mig veterligen i samband med bankdraken Lehman Brothers kollaps hösten 2008. Var rapporteringen motiverad ändå? Ja! Värderingen av mycket respektive lite innehåll måste alltså göras med fler variabler än dödstal och antal artiklar.
För det andra kan man fråga sig vad och hur man faktiskt mäter. Jag har ovan gjort ett urval bestående av några av våra största svenska dagstidningar. Två kvällstidningar, två morgontidningar. Påverkar detta urval nyckeltalen? Japp! Till exempel, eftersom det är skillnad mellan hur mycket tidningarna uppmärksammat svininfluensan respektive sars hade det spelat större roll för nyckeltalen att välja bort Dagens Nyheter (liten skillnad mellan antal artiklar om svininfluensan och sars) än Aftonbladet (större skillnad mellan antal artiklar om svininfluensan och sars). I båda fallen hade dock skillnaden mellan nyckeltalen minskat.
Dessutom har jag sökt efter artiklar i Mediearkivet och Presstext, med skiljda mätperioder och med sökorden svininfluensa* och sars*. Påverkar dessa omständigheter nyckeltalen? Japp! Till exempel: Antalet artiklar innehållande bokstavskombinationen sars är sannolikt fler än de som handlar om sjukdomen sars. Om dessa felaktiga artiklar valts bort hade skillnaden mellan nyckeltalen minskat. Visserligen hade det krävts att 410 av de 494 artiklarna innehållandes ordet sars varit irrelevanta för att matcha news/death ratio för svininfluensa. Men betänk samtidigt att det finns artiklar där svininfluensan mer korrekt tituleras den nya influensan eller H1N1. Om dessa artiklar räknas med hade skillnaden mellan nyckeltalen återigen minskat.
För Hans Roslings uppmärksammade mediekritik kan man tänka sig motsvarande invändningar. Till exempel ges, på den svenska delen av Google News, 12 träffar på sökordet tuberkulos. Sökordet TBC ger 854 träffar. Det är 71 gånger mer.
Frågan är om man kan bevisa motsatsen?
Ja, det kan man! Jag har tidigare hävdat att man, för att skapa en rimlig referenspunkt, inte kan använda en sedan länge etablerad företeelse som, enligt nyhetsmediernas logik, inte mer än tidigare angår oss (= tuberkulos). Bättre vore att använda en företeelse som liknar svininfluensan, där vi kan isolera en motsvarande tidsperiod - i runda slängar ett halvår - och som ligger tillräckligt nära i tid för att vi ska kunna anta att inga betydande förändringar i mediestruktur, journalistiska värderingar med mera ägt rum. Sars till exempel!
Som tabellen nedan visar är antalet nyheter, i de undersökta medierna, per död person i svininfluensan 0,1 jämfört med hela 0,6 stycken nyheter per död i Sars. En avsevärd skillnad.
Enligt tidigare refererad logik kan man därmed sluta sig till att rapporteringen om Sars var betydligt överdriven i förhållande till den om svininfluensan. Alternativt att rapporteringen om svininfluensan var och är betydligt underdriven.
Men kan man verkligen göra så här?
Nej, det kan man inte! För det första är det rapporterade antalet döda en av många faktorer i nyhetsvärderingen. Och tur är väl det. Hur skulle det se ut om den enda variabeln som förklarar medieinnehåll var antal döda? Inga dödsfall rapporterades mig veterligen i samband med bankdraken Lehman Brothers kollaps hösten 2008. Var rapporteringen motiverad ändå? Ja! Värderingen av mycket respektive lite innehåll måste alltså göras med fler variabler än dödstal och antal artiklar.
För det andra kan man fråga sig vad och hur man faktiskt mäter. Jag har ovan gjort ett urval bestående av några av våra största svenska dagstidningar. Två kvällstidningar, två morgontidningar. Påverkar detta urval nyckeltalen? Japp! Till exempel, eftersom det är skillnad mellan hur mycket tidningarna uppmärksammat svininfluensan respektive sars hade det spelat större roll för nyckeltalen att välja bort Dagens Nyheter (liten skillnad mellan antal artiklar om svininfluensan och sars) än Aftonbladet (större skillnad mellan antal artiklar om svininfluensan och sars). I båda fallen hade dock skillnaden mellan nyckeltalen minskat.
Dessutom har jag sökt efter artiklar i Mediearkivet och Presstext, med skiljda mätperioder och med sökorden svininfluensa* och sars*. Påverkar dessa omständigheter nyckeltalen? Japp! Till exempel: Antalet artiklar innehållande bokstavskombinationen sars är sannolikt fler än de som handlar om sjukdomen sars. Om dessa felaktiga artiklar valts bort hade skillnaden mellan nyckeltalen minskat. Visserligen hade det krävts att 410 av de 494 artiklarna innehållandes ordet sars varit irrelevanta för att matcha news/death ratio för svininfluensa. Men betänk samtidigt att det finns artiklar där svininfluensan mer korrekt tituleras den nya influensan eller H1N1. Om dessa artiklar räknas med hade skillnaden mellan nyckeltalen återigen minskat.
För Hans Roslings uppmärksammade mediekritik kan man tänka sig motsvarande invändningar. Till exempel ges, på den svenska delen av Google News, 12 träffar på sökordet tuberkulos. Sökordet TBC ger 854 träffar. Det är 71 gånger mer.
De dumma formerar sig
En av Göteborgs reklambyråchefer tar sig ibland tid att skriva ett högst underhållande nyhetsbrev. I dagens utgåva står bland annat följande att läsa:
Spot on!/.../I dagarna berättas det att Sverigedemokraterna har svårt att hitta reklambyrå. Vilket gläder mig. Samtidigt minns jag ett telefonsamtal för många år sedan. Dåvarande partisekreteraren för Ny Demokrati ringde upp mig och frågade om vi var intresserade. Jag var förstås folkpartist redan då (det är man från födseln) så jag hade många skäl att tacka nej. Men jag kunde inte låta bli att fråga henne hur hon såg på sin målgrupp. Hon svarade överraskande cyniskt, kallt och klarsynt: ”Vi är de dummas parti!”
Detta var det enda vi båda var överens om, varför samtalet inte blev så långt. Men nu är det alltså dags igen. De dumma formerar sig. Skall bli oerhört intressant att se vem som tar på sig uppdraget. Och deras första helsida./.../
tisdag 1 december 2009
Tilltagande rapportering om svininfluensan
Om man som Hans Rosling tycker att mediebevakningen av svininfluensan var intensiv i april och maj, kan man kolla in några exempel på svenska mediers rapportering mellan 25 april och 30 november. Den röda linjen representerar genomsnittet under hela perioden.
Uppgifterna avser antal artiklar, är baserade på sökordet svininfluensa* och är hämtade från respektive sökfunktion på Aftonbladet.se och Expressen.se, samt från Mediearkivet.
Uppgifterna avser antal artiklar, är baserade på sökordet svininfluensa* och är hämtade från respektive sökfunktion på Aftonbladet.se och Expressen.se, samt från Mediearkivet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)